Ja, all aktivitet under operation påverkar luftens renhet i operationsrummet, inte minst dörröppningar. Hur mycket avgörs av i vilken omfattning samt hur rent det är i korridoren utanför. Om sluss finns är det en stor fördel.

Uppreningstiden (eller ”recovery time”) är den tid det tar att späda ut och evakuera ut luften ur op-rummet, gränsvärdet är max 20 minuter. Hur lång tid beror på rummets utformning samt hur ventilationssystemet är konstruerat. Det kan alltså skilja på två intilliggande op-rum, beroende på….?

Att mäta uppreningstiden i det enskilda op-rummet är ett bra test på hur ventilationen på salen fungerar.

Temperaturnivån skall alltid utgå från verksamhetens behov, i första hand patienten, i andra hand arbetsmiljön. Det är alltså tekniken som skall anpassas till verksamheten inte tvärt om.

Tyvärr är svaret inte svart eller vitt utan allting hänger ihop. Mängden bakterier i luften beror på helheten dvs ventilation, kläder och hur man arbetar under pågående operation.

Ett övertryck i operationsrummet fungerar som en luftbarriär emot dem andra rum som angränsar operationsrummet. Luftbarriären hindrar då den smutsiga luften utanför salen att komma in. Motsatsen till detta skulle vara ett undertryck.

Ja det kan man, detta är en s.k omvänd sal där man istället för att skydda patienten så skyddar man angränsande lokaler och personal.

Eftersom luften utanför en operationssal är smutsigare än luften inuti så påverkas renheten vilket gör att den blir sämre, men för att veta exakt hur mycket den påverkar så bör man göra mätningar för att konstatera detta. En stor betydelse om hur mycket salen påverkas är hur ren luften är utanför salen om den t.ex. är HEPA-filtrerad.

HEPA-filter står för High Efficiency Particulate Air-filter vilket det finns flera olika sorters klasser av, ett vanligt HEPA-filter är t.ex. H14-klassen, H-14 klassen har en täthetsgrad på 99.995% eller mer. HEPA-filter kallas också slutfilter. Namnet slutfiter kommer ifrån att de ska sitta i slutet på ventilationssystemet för att filtrera så mycket som möjligt.

Ett HEPA-filter testas enligt ISO-14644-3 där man har ett krav på hur mycket filtret får läcka. Själva mätprocessen går till så att man släpper på en partikelkoncentration innan filtret vilket man sedan kan läsa av på undersidan av filter om hur mycket som filtret släpper igenom. En stor fördel är om filtret sitter synligt ifrån salen, eftersom det är det enda sättet att garantera att man kan läsa av hela filtret.

Idag finns det ett dokument som Svensk Standard har publicerat som heter SIS-TS-39 om hur en operationssal bör ha för funktion, senaste revisionen släpptes 2015. Fråga gärna några av oss om ni har frågor angående denna rekommendation.

Ja det finns det, man kan bara ha ett av dessa samtidigt men man kan “vända” ventilationen som det heter vilket påverkar trycket i salen. För att gå ifrån övertryck till undertryck så minskar man oftast på tilluften och ökar frånluften i salen.

Tilluftsflödet till en operationsrummet är den luft som ventilationssystemet blåser in i salen. Det är tilluften som är tempererad och filtrerad. Dem tre vanligaste enheterna för Tilluften är: liter/sekunden, m³/sekunden eller m³/h (timmen).

Vi på CRC Medical rekomenderar 5-6 år.

Frånluftsflödet från en operationsrummet är den luft som ventilationssystemet suger ut ur rummet. Även om frånluften inte filtrerad som tilluften är så är den exakt lika viktig då det är frånluften som för bort partiklar och bakterier ifrån salen. Dem tre vanligaste enheterna för Frånluften är: liter/sekunden, m³/sekunden eller m³/h (timmen).

Anledningen till detta är att på vissa avdelningar så opererar man känsligare kirugier som t.ex. ledkirurgi. Så olika kläder har olika typer av täthetskrav.

Avdelningskläderna på en operationsavdelning har ett högre täthetskrav än dem vanliga sjukhuskläderna. Med andra ord så fungerar dem som ett filter för dig och minimerar din negativa effekt på renheten i luften.

Många salar har förberedelserum till operationsrummen, vad denna gör är att fungera som en sluss in till salen. Vilket hjälper både luften och personalen att säkerhställa renheten inne på operationsrummet.

En sluss fungerar på det sättet att man bibehåller trycket i respektive rum. Istället för att öppna dörren rakt in i salen då trycket i salen neutraliseras så passerar man en sluss på vägen och man kan därefter garantera att övertrycket kvarstår.

Det finns idag endast 3 stycken ventilationslösningar i ett operationsrum. LAF-tak (Laminair Air Flow), Omblandad ventilation och deplacerad ventilation.

En omblandad ventilationssal är en sal där den rena luften som kommer in i rummet baserar på att späda ut den mindre rena luften i salen. Luften kan komma in i salen ifrån taket men även ifrån väggarna.

En deplacerad ventilationssal är en sal där den undertempererade rena luften kommer in längst med golvet på salen och sedan når patienten i mitten av salen.

Den bästa ventilationslösningen är den lösning som är anpassad för den typ av kirurgi som ska utföras i salen.

Om du har fått höra begreppet endogen smitta så är det om patientens hud i huvudsakliga skäl är orsaken till en infektion i såret.

Den exogena smittan är den smitta som vi jobbar dagligen med att minska. Det är den som vi runt omkring patienten påverkar och förebygger bäst genom välarbetade rutiner och en god skyddsventilation.

Skyddsventilation är ett samlingsord på när ventilationen skyddar ett objekt som t.ex. en patient i en operationssal.

Det finns flera svar på detta. Ibland vill man veta hur ren luften är i en tom sal och ibland vill man ha reda på hur ren luften är under pågående operation. Ett sätt att mäta renheten i luften är genom en mikrobiologisk luftprovtagning.

En mikrobiologisk luftprovtagning är en mätning som man gör för att titta på hur många bakterier det finns i luften. Under denna mätning så tittar man på rutiner på verksamheten.

Ett operationsrum är i “vila” när den har fått stå tom i mer än 20 minuter.

Beroende på operationsrum så bygger det oftast på tilluft och frånluft men många salar har idag något som också kallas cirkulationsluft, detta gör att man återanvänder luften på salen och slipper värma upp eller kyla luften igen.

Nej, Cirkulationsluft likväl tilluften passerar det s.k HEPA-filtret (slutfiltret).

Denna markering gjord är i gummimattan och oftast reflekterar den storleken på LAF-taket ovanför patienten. Denna zon kallas “ren zon”.

Luftomsättningen är hur stor mängd luft som omsätts i rummet under en timma. Luftomsättningen är relativ till mängden luft och storleken på rummet.

Ja, dessa filter kallas ULPA-filter (Ultra Low Penetration Air filter).

Ja det går men det är utmanande. Men genom att göra vissa mätningar så går det faktiskt att kontrollera detta.

Nej, belastningen i operationsrummet varierar på antal och var personal befinner sig likväll var till- och från-luften är placerad. Det är teoretiskt och praktiskt omöjligt att ha lika rent i hela rummet under en operation.

Enligt SIS-TS 39 så bör en specialarbetsdräkt ha en dokumenterad källstyrka på mindre eller likamed 1,5 CFU/s.

Källstyrka är ett teoretiskt sätt att beräkna effektiviteten på kläder i en operationssituation. Detta görs med hjälp av en bodybox.

Bodybox är ett litet förslutet rum där man rör sig med angivna förutbestämda mönster och kläder för att testa hur mycket partiklar man släpper ifrån sig med de specifica kläderna.

Ja, eftersom storleken på rummet ofta skiljer dem åt så gör även luftmängden det. Men luften i ett uppdukningsrum är oftast projekterad till 2 eller 3 personer som ska duka upp.

Ja, så länge det inte förekommer någon annan aktivitet i rummet.

Hör gärna av dig till oss så kan vi informera dig mer om vilken typ av mätning som gör vad i ett operationsrum.

Det beror helt på vad ni vill uppnå för nivåer. Hur pass infektionskänsliga är era operationer?